Sofia

Eller?
Jag har kommit in i en bitter periond. Sjukt bitter. Kanske beror på att jag har halvt panik inför min kommande tenta och panik över hur jag ska klara av kommande uppgifter, vad vet jag? På paniken har jag en liten identitetskris. Så NEJ jag orkar inte glädjas åt andras lycka just nu. Jag orkar inte höra hur fantastiskt lyckliga alla är med sina pojkvänner och flickvänner. Jag vill inte läsa bloggar om hur man saknar sin käraste efter att ha varit ifrån varandra en dag. Jag blir arg när det kommer mer snö utanför mitt fönster eftersom jag har gått i vårjacka i snart två veckor och blir förkyld av mer kyla. Jag blir frustrerad när ingen förstår hur jag menar. Jag vill att allt ska bli på mitt sätt. Kalla mig ego. Kalla mig bitter-fitta. Det är sant. Nu ska jag sova för jag är trött. Och förhoppningsvis ska mina drömmar leda till att min bitterhet släpper taget lite. Så att jag kan låtsas som om den inte fanns. Så att jag kan kan glädjas åt andras framgångar utan att vilja börja gråta själv. Så att jag orkar med imorgon och dagen efter det utan att bryta ihop. För jag känner att det är på gång. Snart är det påsk och jag måste bara hålla ut och väja undan för bitterheten fram till dess. För då åker jag till Stockholm. Då kan jag få lite kärlek. Jag tror jag behöver lite kärlek.